Platta På Mark Konstruktion

Introduktion

​Att välja rätt grundläggning är avgörande för ett hållbart och energieffektivt hus. Enligt Statistiska centralbyrån SCB ökade den bebyggda marken i Sverige med knappt 3 procent mellan 2010 och 2015, vilket motsvarar cirka 31 000 hektar. Denna ökning understryker vikten av att förstå olika grundläggningsmetoder, såsom platta på mark, för att säkerställa hållbara byggprojekt.​

I den här artikeln går vi igenom allt från platta på mark konstruktion, till dränering, isolering och när det faktiskt kan vara klokt att tänka om.

Fördelar och nackdelar med platta på mark

Att bygga med platta på mark har många fördelar, men det finns också fallgropar att vara medveten om.

Fördelar: Takhöjd, stabilitet och energieffektivitet

En stor fördel är att grunden grävs ner i marken. Det betyder att man inte bygger upp huset på höjd, som med plintar eller krypgrund – vilket ger dig mer takhöjd att utnyttja inomhus, särskilt i attefallshus där takhöjden är begränsad till fyra meter.

Det är dessutom en väldigt stabil och hållbar grund, som klarar stora laster och ger god komfort, särskilt om man kombinerar den med vattenburen golvvärme. Med rätt isolering minskar även energiförluster, vilket gör plattan till ett energieffektivt alternativ.

Nackdelar: Kostnad, markförhållanden och miljöpåverkan

Samtidigt är det ofta en dyrare lösning än till exempel plintgrund, eftersom det kräver mycket markarbete, gjutning och material. Det är heller inte optimalt på kuperad eller bergig mark – då kan man behöva spränga eller skapa terrasseringar, vilket kostar både tid och pengar.

En annan aspekt är klimatpåverkan. Att gjuta plattor direkt på marken innebär att man använder stora mängder betong, vilket har hög klimatpåverkan jämfört med andra grundtyper.

Platta på mark Konstruktion

Att förstå hur en platta på mark konstruktion fungerar är nyckeln till att få ett hållbart och funktionellt resultat.

Material och System

Grunden består av flera lager. I botten finns ett kapillärbrytande lager, ofta av makadam eller singel. Ovanpå det läggs värmeisolering (oftast cellplast), följt av armeringsjärn och till sist betongen som gjuts på plats. Betongplattan fungerar både som bottenbjälklag och grund, och den bär husets tyngd genom kantbalkar som förstärks med extra armering.

Laster och armering

Lasterna från huset – det vill säga vikten från väggar, tak, möbler och människor – leds ner i plattan. Det är därför viktigt att dimensionera kantbalken korrekt och använda rätt typ av armering. Vid extra belastning, som från tegelmurar, måste man se till att minst 25 mm av lasten vilar direkt på betongen bakom isoleringen.

Isolering

Isolering platta på mark är en kritisk faktor, särskilt för vinterbonade byggnader. Standardrekommendationen är 300 mm cellplast under betongplattan, 100 mm under kantbalken och ytterligare 100 mm i kantelementen. På så sätt håller sig grunden varm, vilket motverkar fuktskador och minskar energiförbrukningen.

Läs vår guide: Vinterbonat Fritidshus – Allt du behöver veta

Platta på mark steg för steg

Nu är det dags att gå igenom hur det faktiskt går till att bygga platta på mark – från första spadtaget till färdig grund.

1. Schaktning och markförberedelse

Först schaktas matjord och löst material bort tills man når en bärfast nivå. Om marken är lös eller ojämn kan det behövas förstärkning, eller i vissa fall pålning. På fast mark räcker det ofta att jämna ut ytan och fylla upp med dränerande material.

2. Dränering platta på mark

God dränering platta på mark är avgörande för att undvika fuktskador. Ett dräneringslager av makadam eller singel (minst 200 mm tjockt) läggs först. Här är det viktigt att materialet är rent och att bara en liten del är finfördelat (mindre än 2 mm). Ovanpå detta läggs fiberduk vid behov, följt av cellplastisolering som även fungerar som kapillärbrytande skikt.

3. Formsättning, armering och gjutning

När marken är förberedd och isolerad, placeras armeringsjärn och armeringsnät ut enligt konstruktionsritningen. Därefter gjuts betongplattan direkt på plats. Det är viktigt att plattan får torka till en relativ fuktighet på cirka 85 % innan golvbeläggningen läggs.

Gjuta plattor direkt på marken

Att gjuta betongplatta direkt på marken innebär att man skapar ett hållfast bottenbjälklag i ett enda arbetsmoment. Det är effektivt men kräver god planering.

Man måste ta hänsyn till:

• Betongens torktid
• Exakta höjdnivåer
• Var rörledningar för vatten och avlopp ska dras
• Golvvärmeinstallation om sådan ska finnas

För uppvärmda hus är vattenburen golvvärme ett vanligt val. Då bör plattan vara minst 10 cm tjock för att rören ska få plats utan att störa armeringen.

När ska man inte bygga med platta på mark?

Det finns vissa tillfällen då platta på mark inte är det bästa valet.

Sutterängtomter och bergig mark

Om du bygger på sluttande tomt eller där det finns mycket berg i dagen, krävs ofta sprängning och omfattande terrassering för att få en jämn yta. Då är det både enklare och billigare att använda plintar eller annan typ av grund.

Färdiga moduler med bottenbjälklag

Om du köper ett färdigbyggt attefallshus med inbyggd bottenram, fungerar inte platta på mark. Då är det bättre med krypgrund eller plintgrund. Huset kan helt enkelt inte ställas direkt på en betongplatta utan att först byggas om.

Fuktskydd och ventilation

Fukt är en av de största riskerna vid grundläggning. Här gäller det att tänka till – både invändigt och utvändigt.

Invändigt och utvändigt skydd mot fukt

Utvändigt ska man se till att ha dräneringsledningar som ligger under grundens nivå. Marken bör dessutom luta minst 1:20 bort från huset för att leda bort regnvatten.

Invändigt används olika metoder som:

• Ångspärrar med högt motstånd (OBS! inte plastfilm som ensam lösning)
• Isolering under plattan för att hålla den varm
• Mekanisk ventilation av konstruktionen vid behov

Tjälisolering beroende på klimatzon

Bor du i ett område med tjälfarlig mark (t.ex. lera), är det viktigt att skydda grunden mot tjälskador. Det görs med tjälisolering – cellplastskivor som placeras utanför grundens kantbalkar, ofta i 50 mm tjocklek. Isoleringens bredd och djup avgörs av var i landet du bygger.

Sammanfattning

Att välja platta på mark som grundläggning innebär inte bara en stabil och hållbar lösning – det är också en metod som ger hög boendekomfort, särskilt för vinterbonade hus och attefallshus med golvvärme. Vi har i denna artikel gått igenom hela processen, från markförberedelser och dränering platta på mark, till armering, gjutning och isolering.

Du har fått en tydlig bild av platta på mark steg för steg, där varje moment – från schaktning till färdig gjutning – spelar en viktig roll i slutresultatet. Vi har också belyst när det faktiskt inte är rätt val, exempelvis vid bergiga eller lutande tomter, samt för hus som levereras med färdigt bottenbjälklag – något som är vanligt hos modulhus som produceras i fabrik.

Kort sagt: För dig som vill ha ett energieffektivt, modernt och långsiktigt boende är platta på mark konstruktion ett utmärkt alternativ – så länge du planerar noggrant och tar hänsyn till markförhållanden, fuktskydd och isolering platta på mark.

Med rätt förutsättningar får du en grund som håller i generationer – men kom ihåg att för modulhus kan andra grundlösningar som krypgrund eller plintar ibland vara mer lämpliga beroende på konstruktion.